Conditions limiting access...

138ersOne-thirty-eighters: UNITE!

Det drar ihop sig. Ett avgörande datum för internets vidare utveckling är den 28 September. SvD frågar om vi vill betala för nyheter på nätet. Löjlig fråga tycker kanske de som inte har hängt med i alla turer kring telekompaketet. Fokus har legat på om avstängning som metod för att bekämpa upphovsrättsintrång är okej eller inte. Frågorna om hur telekompaketet påverkar tillgången till nyheter i allmänhet (inte bara senaste poplåtarna) har hamnat i skuggan. För om det inte blir domstol som beordrar avstängning (138:an), vem blir det då? Kommer det månne att stå i internetabonnemanget att det är internetleverantören som ska rycka sladden?

Tystnaden kring denna fundamentala fråga blir allt mer besvärande ju närmare dagen kommer då rådet bestämmer sig för att starta tredjebehandlingen. Tycker jag iallafall. Hur det ska gå till är höljt i dunkel eftersom det vanliga sättet att ta ett sånt beslut genom en A-punkt inte verkar finnas tid för längre. Istället blir det ett litet brev från Ordförande Torstensson till Ordförande Buzek, eller? Utan onödig formalia? Det där med regelverk är ju inte alltid så effektivt. Framför allt när man har bestämt sig för utgången innan man kallat till första mötet.

Så vad har jag för info i skrivande stund? Jo, följande ofullständiga lista på de 27 MEPar som kommer att svara på SvDs fråga den 28:e september:

11 EPP: ?,?,?,?,?,?,?,?,?,?,?
7 S&D: ?,?,?,?,?,?,?
3 ALDE: Ek, Valean, ?
2 Greens/Efa: Lamberts, Engström
2 ECR: ?,?
1 GUE/NGL: Svensson (tbc)
1 ELD: Paska (substitute: Tzavela)

Och ändå gick inbjudan ut 15 september. Det är inte utan att jag känner mig rätt kass på att få fram info.

Om det är nån som snappat upp nån twitt eller blogg eller... it goes without saying... let me know.

Finns det nån jurist som kan säga om inte den här formeln "conditions limiting access" öppnar för att, på ett transparent och konsumentvänligt sätt, låsa in folk i "internetabonnemang" där just SvD ingår som ett extraerbjudande?

Article 9 in 2002/19/EC
... terms and conditions for supply and use, including any conditions
limiting access to and/or use of services...

Point 19 in Annex in 2002/20/EC
... disclosure regarding any conditions limiting access to and/or use
of services and applications...

Article 20.1(b) in 2002/22/EC
... information on any other conditions limiting access to and/or use
of services and applications...

Finns det nån konkurrenslagstiftningskunnig som kan tala om för mig att det kommer att bli lätt att byta internetleverantör i länder som t ex Belgien om det står i internetabonnemanget vilket internet man får tillgång till? Alltså, så lätt att man inte behöver oroa sig för inlåsningseffekter?

Och vidare, kan nån tala om varför det i inbjudan till förlikningen redan är angivet att man bara kommer att förlikas om Trautmann-rapporten? Legal basis please?

Pust, så många frågor... det kanske är bäst att låta de 27 MEPar som ska träffas och bestämma alla svåra saker den 28:e vara ifred.

Thanks for your post.Nice

Thanks for your post.Nice webdesign.

att leka leken "demokrati"

Hmm, i rådet för jordbruk och fiske har man titt som tätt plockat in frågor som inte har haft med jordbruk och fiske att göra överhuvudtaget.

Skall de leka leken "demokrati" så vore det inte helt fel att de åtminstonde själva följer de spelregler som de satt upp.

Sedan när fick du denna syn?

Du skriver: För om det inte blir domstol som beordrar avstängning (138:an), vem blir det då?

Din utgångspunkt har då blivit att folk skall kunna stängas av från internet, som om inget annat fanns. Men sedan när fick du denna syn?

Utan 138:an kommer vissa länder att stänga av folk från internet utan domstolsprövning. Rättsvidrigt. Men med 138:an på plats kommer avstängning från internet att bli en rättslig påföljd, i alla EU-länder - Rättsuppfattning i förfall.

138:an är ingen lösning, 138:an är en legitimering av att låsa ut folk från det moderna samhället. Folk skall inte blockeras från att deltaga i samhället med mindre än att de sätts i fängelse, 138:an är ett kolossalt avsteg från denna rättsuppfattning.

Om ni är oroliga för att starka intressen skall pressa internet-operatörer till avtal med sina kunder som innebär att operatörerna stänger av kunder efter tredje parts önskningar, då är det lösningar som pillar i avtalsfriheten ni skall fundera kring, inte legitimera eländet genom att ge staten straffrätten i fråga. 138:an är bara en vägbula som inför ett visst mått av rättssäkerhet i ärenden som inte borde förekomma till att börja med.

Huvudpoängen med

Bäste Kluris.

Huvudpoängen med ändringsförslaget till Bono-rapporten som det här äventyret började med för min del lyder:

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna att Internet erbjuder en bred plattform för kulturyttringar samt tillgång till kunskaper och demokratiskt deltagande i utövandet av Europas skaparkraft och sammanför generationerna genom informationssamhället. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att avhålla sig från att vidta åtgärder som strider mot de medborgerliga friheterna och de mänskliga rättigheterna och principerna om rimliga proportioner, effektivitet och avskräckande verkan, exempelvis avstängning av tillträdet till Internet.

Nu ska jag inte säga som Fjellner att det var jag som skrev det. Men jag var en del av det nätverk som "made it happen". Just nu hittar jag inte mer på hårddisken än ett utkast till artikel som enligt samma hårddisk är daterat Tue 02 Dec 2008:

Sveriges europaparlamentariker måste fortsätta försvara internetanvändares rättigheter.

Europaparlamentets andrabehandling av telekompaketet börjar inom kort. Tonläget är uppskruvat och tidsplanen pressad. Samtidigt som kommissionen nu officiellt ifrågasätter den franska modellen med ett statskontrollerat internet utan upphovsrättsintrång vågar inte Vivianne Reding släppa greppet om "le droit d'Auteur dans le paquet télécom" - upphovsrätten i telekompaketet. Förslaget att Post- och Telestyrelsen ska tvinga Bahnhofs Jon Karlung att skriva om konsekvenserna av upphovsrättsintrång i sina kundavtal enligt Jonas Pontens och Antipiratbyråns önskemål finns fortfarande kvar. Regeringspartiernas kluvenhet inför de användarvänliga ändringsförslagen 138 och 166 som båda hade klar majoritet i europaparlamentet lämnade progressiva Danmark och Österrike utan svenskt stöd när rådet i förra veckan avslutade sin förstabehandling. Ansvaret vilar åter tungt på de svenska europaparlamentarikerna att de står upp som en man för Svenssons rättigheter till Internet - igen.

Telekompaketet är arbetsnamnet på en uppdatering och uppgradering av en handfull direktiv från början på seklet. Tyngdpunkten ligger på standardiseringar av regler för utrustning och nummerserier, och en harmonisering av reglerna för hur operatörer ska hantera tillträde till varandras nät och tjänster. Ett stort och komplicerat projekt redan där. Sverige och England ligger till exempel långt före Tyskland och Spanien vad gäller avreglering av telekommarknaden. Vän av ordning kan med rätta fråga sig vad upphovsrätten gör i ett sådant paket? Svaret är enkelt, den sittande franska regeringens uppfattning om vad internet är och skall vara: centralstyrt, fritt från upphovsrättsintrång och framför allt med franskt innehåll. Redan förra året väckte denna inställning ont blod i samband med en rapport om den europeiska kulturindustrin. Vår egen Christoffer Fjellner gjorde då en stor instats när han tillsammans med den franske socialisten och sarkozykritikern Guy Bono och förklarade, med Asks och Liljeroths stöd, att det helt enkelt inte är proportionellt att stänga av medborgare från Internet. Alltså proportionellt i förhållande till handlingen att tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Vackert så. Och som sagt i samklang med regeringens då färska ställningstagande mot Renforsutredningen. Dessvärre höll infrastrukturminister Åsa Torstensson inte den svenska fanan särskilt högt när rådet avslutade sin förstabehandling av telekompaketet i förra veckan. Trots att en enig operatörskår vädjat om att inte bli ansvariga för att bedöma vad som utgör "lagenligt innehåll", "lagenliga tjänster" och "lagenliga applikationer" finns sådana skrivningar fortfarande kvar i paketet. Men direktiven som ska garantera medborgarnas rätt till Internet behöver gå längre än så.

Eva-Britt Svenssons förslag 166 går ut på att inskränkningar i denna rätt måste kunna motiveras utifrån ett medborgerligt perspektiv. Det räcker inte med att reglera accessleverantörernas eventuella ansvar, en inskränkning drabbar enskilda människor. Därför måste eventuella inskränkningar prövas på ett rättsäkert sätt. Faktum är att det är individens rättsäkerhet som är utgångspunkten för ett öppet, dynamiskt och växande Internet. Ungefär som att demokrati är en förutsättning för marknadsekonomi.

IMHO friskriver formuleringen "[...]att det helt enkelt inte är proportionellt att stänga av medborgare från Internet. Alltså proportionellt i förhållande till handlingen att tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren" mig från din anklagelse, samtidigt tror jag sista stycket är inne och nosar i den riktning du föreslår.

<3

//Erik

Eller om konkurrerande nätbanker blir blockerade

Antag att Telia gör ett paket med Swedbank där du får internet-access men bara kommer åt Swedbanks internetbank.
-Vi måste tänka på kundernas säkerhet, bla bla bla.

Monica Horten

Enligt IpTegrity så står att "The call for nominations went out on Tuesday" (15 sept) - då borde väl dels någon veta vilka som nominerats - dels listan vara klar.http://www.iptegrity.com/index.php?option=com_content&task=view&id=409&Itemid=

Det är ju jätteviktigt att alla får veta vilka som sitter i kommittén särskilt som de första möten skall hållas 28/29 sept enligt Monica Horten "The first meeting of the Conciliation Committee will be on 28 th/29 th September. At this meeting, the scope of the Third Reading will be decided. " http://www.iptegrity.com/index.php?option=com_content&task=view&id=407&I...

Conciliation Delegation

Varför får vi aldrig reda på vilka MEPar som sitter i förlikningskommittén??? Vi måste ju göra något. Ett minimum är att CRA kommer med som bindande tillägg till Telekompaketet. Annars tryggas inte våra grundlagsstadgade demokratiska fri- och rättigheter på nätet, ej heller nätneutraliteten som är helt avgörande för fri opinionsbildning. Jag fattar inte varför man inte kan få reda på vilka de 27 MEP:arna är. Nån måste väl ha informationen.

Vem är det som formellt

Vem är det som formellt bjuder in till förlikningen? Om det är rådet så antar jag att de är i sin fulla rätt att tala om vad de kan tänka sig att förhandla om, men då borde ju också parlamentet kunna säga att de inte är intresserade.

Annars ser det bra ut med många svenskar i kommittén, hoppas att det blir fler. Partierna vill nog inte behöva förklara varför en parlamentskommitté där de flesta av dem har representanter förhandlade bort rättssäker internettillgång.

Ah.. jag skull inte skrivit

Ah.. jag skull inte skrivit "inbjudan". Om du klickar på länken så kommer du till brevet från europaparlamentets tredjebehandlingssekretariat (CODE). MEParna bestämmer helt själva om dom vill vara med och förhandla eller inte. Det har inte rådet med att göra.

Kolla också werebuilds sida om tredjebehandlingen: http://werebuild.eu/wiki/index.php/Tredjebehandling

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Mer information om formateringsmöjligheter