"Stronger enforcement of Intellectual Property"

Nej precis. Den där tanken om att alla nog skulle bli överens om de bara förstod bättre leder (tyvärr) fel. Här finns ju olika intressen!

Jag ser fram mot vad Christian har att berätta om mötet!

Det här låter som ett intressant seminarium. Jag har anmält mig, och fått svar att jag är välkommen.

Vi får hoppas att närvaron av en pirat inte gör att lobbyisterna sätter snittarna och champagnen i vrångstrupen. :)

Låt mig först konstatera att Sverige är ett litet land. Därför är det inte förvånande att alla jurister känner varandra och är med i samma upphovsrättslobbyorganisationer.

Magnus Granér är delägare i Advokatbyrån Lindahl. En annan delägare i samma firma, Henrik Wistam (då anställt hos Rydin-Carlstens advokatbyrå) är ju omtalad ihop med den jävsanklagade domaren och ett visst fall med BMW.

Wistam sitter även i styrelsen i diverse kända föreningar, bl a Svenska Föreningen mot Piratkopiering – Swedish Anti-Counterfeiting Group (SACG).

Nu är det ju säkert 70-80 stycken delägare i Wistam så kopplingen är ju svag. Men det visar ju på hur insyltade de flesta jurister i Sverige verkar vara i olika lobbyorganisationer för stärkt upphovsrätt. Särskilt Juridikum på SU verkar ha många kopplingar till SFU/ALAI.

Hittade ett intressant citat av Granér:

Statssekreterare Magnus Graner sammanfattar sin syn på varför Sverige traditionellt sett har haft ett svagt skydd för den personliga integriteten:
- Jag tror att vi har haft en väldigt stark tilltro till staten.

från Monique Wadsteds(!) program Rättens Tjänare

Small world.

Svenska kompositörer anslutna till STIM, har ingen skydd i utlandet. Läs Jon Rekdals inlägg på Newsmill:
http://newsmill.se/artikel/2009/04/22/darfor-ar-stim-en-tandlos-dinosaurie

Från amerikanska administrationens "2009 Special 301 Report" (30 april 2009): s 7, första stycket, sista meningen, citat: “An important part of the mission of the Office of the United States Trade Representative is to ensure that US creators and innovators benefit from adequate and effective protection and enforcement of their IPR in markets around the world.”

Google översättning: ”En viktig del av uppdraget av tjänstgörande USA handelsrepresentant är att se till att USA skapare och innovatörer i åtnjutande av adekvat och effektivt skydd och upprätthållande av sina immateriella rättigheter i marknader runt om i världen.”

Hela rapporten på ENGELSKA: http://www.elpais.com/elpaismedia/diario/media/200905/06/cultura/2009050...

Kompis, det här är fortfarande en så kryptisk nivå att en fåntratt som jag inte kan ta mig in i ordbygget. Jag vill fråga: riktar du dig bara till andra nät- och IP-debattörer som pratar som akademiker, eller vill du ta på dig ett folkbildande uppdrag? Båda alternativen har sina för- och nackdelar, tror jag, men apropå idén om att sprida, att dela... ja?

Den som är road av att vidga sina vyer om den amerikanska och även i stora delar övriga världens historia om tillkomsten av upphovsrätten rekommenderas att läsa nedanstående böcker.

Det är inte första gången det som signaturen "Upphovsrätt" skriver om har skett.

Lawrence Lessig - "Free Culture":
http://www.free-culture.cc/freeculture.pdf
eller här i andra format; http://free-culture.org/freecontent/

Lawrence Lessig - The Future Of Ideas
http://www.the-future-of-ideas.com/

Siva Vaidhynathan - "Copyright and Copywrongs - The Rise of Intellectual Property an How It Treatens Creativity"
http://www.nyupress.org/books/Copyrights_and_Copywrongs-products_id-3244...

USA har, i mina ögon, tappat sin trovärdighet när det gäller upphovsrätt och intrång i den.

Anledningen är att de har lagar som tämligen effektivt skyddar den egna befolkningen när denna gör intrång på utlänningars upphovsrätt.

Det funkar så här:
- en utlänning publicerar något, tex fotot på http://fotoblogg.wordpress.com/2007/02/13/footprints/
- någon bosatt i USA hittar bilden och tycker "Den skulle göra sig jättebra på mitt företags sida!" och ser till att bilden hamnar där
- den utländska fotografen upptäcker upphovsrättsintrånget, och skickar en faktura för bildstölden
- amerikanen vägrar betala eftersom fotografen "inte lidit skada"
- fotografen undersöker möjligheten att skaffa en amerikansk advokat, och upptäcker att det går
- det är bara det att i civilrättsliga mål (som tex upphovsrättsintrång) betalar båda parter sina egna advokater
- och för fotografier som "fått fötter" får man bara växelpengar
- summa summarum: genom att stå upp för sina rättigheter förlorar fotografen pengar

"Fotografen" ovan är jag, och den räkning jag skickade var på tre tusen kronor, helt rimlig siffra med tanke på svensk praxis för bildstöld. När jag skickade räkningen hade jag bara upptäckt min bild på Kluskys framsida, och den blev utbytt nästa arbetsdag. Senare upptäckte jag att han hade min bild på en sida till...

Dessutom upptäckte jag samma (!) bild på http://www.footprintsconference.com/, som användes för att göra reklam för en arrangemeng för/av/med Duke University, även om domänen ägs av en anställd/student vid universitetet. Även för detta intrång i min upphovsrätt skickade jag en räkning på tre tusen, men har ännu inte fått några pengar, och det har gått över två månader.

Vad har jag lärt mig av detta? Jo, att det går bra för USA att skrika sig hesa när det gäller andra länder, men de ser inte till att hålla rent hemma...

En snabb googling på Magnus Graner ger ju till exempel den här lilla godbiten:

–Ipred, fildelningslagen borde kallas "rättighetsskyddslagen". För det är vad det handlar om. Det handlar om att skydda äganderätten, sa han

Denna typ av förvirrade förväxling av äganderätt och monopol är ju tyvärr inte speciellt ovanlig, men det är alltid tråkigt att se när folk svalt propagandan med hull och hår.

Mest av allt skulle han nog behöva en ordentlig utbildning i ämnet, och med tanke på hans partitillhörighet, en genomgång av alla de invändningar som finns bland högerekonomer.