Datalagringsdirektivet en mardröm för kommissionen

Kom ihåg minnet av en fungerande riksdag

Till er som på olika sätt försöker stoppa datalagringsdirektivet: Ge inte upp! De siffror från Irland, England och Tyskland jag sett visar att länderna använder direktivet så olika att de lika gärna kunde ha stiftat egna lagar själva från början. Det behövs inget direktiv om man nu nödvändigt ska ha allmän övervakning som främsta brottsbekämpningsmetod. Det är faktiskt tvärt om. Direktivet hindrar en effektiv brottsbekämpning eftersom EG-domstolen nyligen har sagt att det har en laglig grund. Förespråkarna måste nu kunna visa att den inre marknaden verkligen blir harmoniserad. Och just detta går jäkligt dåligt. Det håller på att sammanställas jämförelser mellan olika länder. Vad jag har hört gör Irland med 6 miljoner innevånare omkring 10.000 förfrågningar per år i trafikdatalagringsdatat. England med omkring 60 miljoner gör över en halv miljon förfrågningar, alltså fem gånger fler per innevånare. Inte undra på att det spretar åt alla håll när det kommer till kostnader och vem som ska betala kalaset. Före jul hölls ett seminarium med den illavarslande rubriken: "The Data Retention Directive: Success Story or Disaster?". Det är ingen tvekan om att det lutar åt det senare alternativet. Disaster. Jag har hört att i Tyskland med sina 80 miljoner har så extremt låga siffror som femtonhundra förfrågningar per år. Det är flera hundra gånger färre förfrågningar än i England.

Jag tror att det kommer att visa sig att det här är så spretigt att hela projektet kollapsar.

Det är alltså ett gyllene tillfälle för riksdagens ledamöter att skjuta upp det planerade riksdagsbeslutet. Kunde EPP och PSE i europaparlamentet flytta fram Medina-rapporten till efter valet så ska väl sossar och moderater i riksdagen kunna flytta datalagringsdirektivet på obestämd framtid. Hitta på lite bra skäl som att ni måste åka på studieresa till Danmark för att ta reda på hur många olika ställen dom trafikdatalagrar där, och vad det kostar. Ta gärna en sväng till Polen också. Har för mig att polackerna har sex (6) olika polisorganisationer. Fråga om alla sex har tillgång till datat? Besök också de EU-länder där de privata säkerhetsbolagen har fler anställda än polisen (det är en fem sex stycken), det kanske går att göra en liten riskanalys om "personuppgifter i fel händer" innan ni kommer tillbaka. Ta god tid på er. Kommission kommer ändå inte att stämma oss på länge, och skulle dom göra det så vinner vi eftersom allmän datalagring fortfarande är olaglig.